Bra ventilation ger frisk luft även inomhus

Ett alternativ till vädring

Det finns många sätt att byta luft i en byggnad. I bostadshus är ventilationskraven låga och där är fönstervädring det naturliga komplementet under den varma säsongen. Problemet uppstår när vi ska ventilera under vinterhalvåret utan att öka energianvändningen.

Äldre hus ventileras ofta genom självdragsventilation som drivs av densitetsskillnaden mellan inne- och uteluft. Denna drivkraft varierar med temperaturskillnaden ute och inne, vilket medför att även ventilationsluftflödet varierar. Enkelt förklarat betyder det att kall luft vandrar in i den varma byggnaden, värms, stiger uppåt och försvinner ut genom husets otätheter. Om det inte är någon större temperaturskillnad mellan inne och ute, står luften stilla – med obetydlig eller ingen ventilation inne i bostaden eller arbetslokalen som följd.

Fläktar ersätter självdrag

För att självdragsventilation ska fungera krävs speciella förutsättningar, som ofta inte finns i modernare byggnader. Därför används numera mer eller mindre avancerade tekniska system som alla bygger på fläktar. Det enklaste och vanligaste systemet i småhus eller flerbostadshus är frånluftsventilation. Då tas luften in direkt utifrån och sugs sedan ut via en fläkt.

Valet av ventilationslösning avgörs av förutsättningarna. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är:

• Hur ren är luften utanför?
• Finns det problem med buller utifrån?
• Hur tät/otät är fasaden?
• Kan dragproblem uppstå vintertid?

Att ta in luft via otätheter var vanligt i hus med självdragsventilation. En nackdel med den metoden är att luftflödena är okontrollerade och energiförlusterna kan bli mycket stora. Det bästa är att kunna styra luften via någon typ av ventil för att få en mer kontrollerad ventilation.

Fönsterventiler fungerar dåligt

Ska du investera pengar för att få energieffektiva fönster bör du inte i onödan sätta ventiler i dem. Varför? Därför att ventilen, i princip, punkterar fönstrets värmeisoleringsförmåga. Störs du av buller utifrån är den här typen av tilluftslösning ännu mer olämplig.

Fönsterventiler brukar användas vid fönsterbyte i hus med självdragsventilation. Eftersom befintliga väggventiler ofta sätts igen i samband med bytet, försvinner förutsättningarna för självdraget vilket leder till försämrad ventilation. Fönsterventiler placeras vanligen i fönstrets överkant. Antal ventiler och storlek måste anpassas för att inte få problem med drag och säkerställa att luften primärt kommer in via ventilen. Om husets tryckförhållanden ändras är det inte självklart att luft kommer in denna väg. Ju otätare fasad desto större omsorg krävs.

Fönsterventiler blandar om rumsluften dåligt och kan ge upphov till såväl kallras som drag. Vid problem rekommenderas ventiler med termostatisk funktion där öppningen styrs av utetemperaturen.

Väggventiler ger oftast mindre drag

Väggventiler kan ofta anpassas till befintliga äldre tilluftsanordningar (klaffventiler). Den här typen av ventil blandar om den omgivande luften och leder ofta in luften mot taket vilket minskar upplevelsen av "drag". Även här gäller omsorg vid dimensionering av antal ventiler. Bäst placering är ovanför fönstret/radiatorn eller i hörn.

Väggventiler kan fås med väggenomföringar med viss ljuddämpning. Om denna ljuddämpning är tillräcklig avgörs från fall till fall. Den kan även förses med filter för att rena smutsig uteluft.

Tilluft som värms upp av radiatorn

Tanken med den här lösningen är att luften ska förvärmas av radiatorn innan den når rummet. Detta fungerar bra under normala förhållanden. Men om termostatventilen på radiatorn stängs av under vinterhalvåret, t.ex. vid solinstrålning, kan kallras uppstå eftersom luften som tillförs inte värms upp av radiatorn. Intaget genom fasaden kan fås i ljuddämpat utförande.

Vilken typ av tilluftsventil som passar bäst i det enskilda fallet avgörs av en mängd parametrar. Därför är det viktigt att rådfråga fackmän eller en ventilationskonsult innan du väljer tilluftsdon i ett frånluftsventilerat hus.